En blandad känsla

Vad märkligt det är,
att andas i en sorts ny atmosfär.
Ändå är världen densamma som igår,
och sinnena vänja sig får.
Ögonen hittar nya infallsvinklar.
Öronen hör nya ljud.
Fingrarna är nyfikna.
Doft som är ljuv.

Huvudet hänger inte riktigt där det ska.
Att sova ut är något som är bra.
Men när saker trillskas på hemmaplan,
är man mör och spröd som ett havreflan.

Med en blandad känsla står jag nu på en tröskel.
Jag sneglar lite bakåt.
Sen ännu mer bakåt.
Jag tittar jättelångt bak.
Det är mycket fint där bakom.
Sen tittar jag fram.
Där fram är det soluppgång.
Något nytt.

Jag tittar på mina fötter.
På mina händer.
Känner på mina kinder.
Hör mina andetag.

Kollar på dörrkarmen.
Känner på handtaget på den öppna dörren.
Andas djupt.
Hör en bäck porla.
Känner våren i luften.

Konstaterar.
jag är inte nedbruten.
Jag är bara ny i situationen.

Här och nu.
Jag.