Djupdyker

ner i en svacka.
Känner mig rastlös
och vill helst väskan packa.

Få allting klart på ett kick,
att börja livet på riktigt.
om jag ändå till göteborg flytta fick.

Börja utbilda sig och vidga sina vyer,
komma till något större, något nytt.
Och strosa runt bland Götets avenyer.

Jag har precis gått från gå,
har tagit ett halvt steg eller så.
Nu vill jag mina drömmar nå.
Till en början sträva åt dem iallafall.

Om en ynka tvåhundra dagar,
kommer jag stå där jag helst behagar.
Med hatten på huvudet och tre år avgågna,
alla studenter är nu utsprångna.

Tårar kommer att flyta.
I många ansikten.
Så också i mitt.
Men just nu vet jag inte om det är av vemod och sorg.
Eller av lättnad.
För att väntan är över.

Jag låter hemsk,
ja jag vet!
Men att jag känner såhär är ingen hemlighet.

Snart ska det ske.
Snart kan jag allt se.
Snart är de gågna.
Åren, de tre.