I tankar spridda.

Jag svävar mycket.
Svävar långt fram, svävar långt bak och svävar nu.
Jag ser mig själv.

På många olika sätt.
jag vet inte vilket som speglar mig rätt.

I den ena är jag eremiten som väljer tystnaden.
I den synen är det nyårsafton.
En man sitter i en fotölj och läser en bok, dricker ett glas vin.
Han är klädd i fina kläder.
Klokan slår 12.
han tittar ut och ler lite grand.
och tänker sig bort.

I den andra så står jag i en salig röra.
så mycket som händer.
så mycket människor.
och en ung man står i mitten.
han håller i många trådar.
han ser glad ut och skrattar med sina medmänniskor.
jag ser hur han går hem och kollapsar i en fotölj.
hur han gnuggar sina ögon, hur han pustar.
han skulle sova för ett bra tag sen.
han suckar uppgivet och tänker sig bort.

den tredje sitter med någonstans, lite på ett hörn.
han känner sig inte så märkvärdig.
han är inte så märkvärdig.
han är liksom där.
med.
pratar runt, hoppar som en studsboll.
i en ensam korridor.
på kvällarna sitter han hemma, eller kör sin moppe i en mil.
mitt i natten.
han är inte med på sina kamraters upptåg.
det har han aldrig varit.
ingen har försökt få med honom, men han har inget intresse för det.
Han tar på sig hjälmen och stänger visiret.
han andas.
det immar igen.
han är vilse.